Vedeldning del 4 – Hugga – yxa och kubb

Sågbock med yxa i bakgrundenVedklyvning kan göras på olika sätt och med olika verktyg. Vanliga klyvmetoder med yxa är dels den klassiska vedträ-stående-på-huggkubb, dels liggande och dels i vedmaskin. Lövträd klyvs enklast i minusgrader då de spricker lättare när de är frusna. Skillnaden är påtaglig, så passa på när termometern närmar sig jättekallt. Nedan följer en genomgång av olika yxtyper och metoder att använda dessa samt avslutningsvis några korta rader om maskiner.

Hugga på huggkubb

Att hugga på huggkubb är enkelt, se till att det är rent omkring huggkubben för att undvika att snava på något. Greppa yxan med en hand om skaftets yttersta del och en hand längre in på skaftet (närmre yxhuvudet). Ställ dig bredbent (annars riskerar knät att ersättas av en protes när du missar huggkubben) och för yxan över axeln. När yxan sedan skall svingas är det två saker som gäller, för det första gäller det att bestämma sig för att vedträt ska isär. Enklast är att sikta på huggkubben för att inte släppa kraften från slaget i förtid. För det andra gäller att följa slaget med kroppen, fart är viktigt och genom att ta i med både ben och armar får man lättare upp farten. Låt handen närmst yxhuvudet under svingens gång glida närmre den handen som håller i yxans yttersta skaft. Genom att göra så kan man styra yxan i början av slaget samtidigt som man får maximal ”hävstång” och fart av skaftets längd i slutet av slaget.

Det är lite svårt att beskriva en invand teknik i text men börja försiktigt och ta stegvis större vedträn och mer kraft så ska du se att det går bra.

På tvären

En annan teknik för att hugga ved, vanligen längre ved som i efterhand kapas till rätt längd är att lägga stockarna som skall klyvas mot (på) en annan stock och sedan hugga dem på längden (dvs slag mot barken) ståendes bakom stocken. Marken blir då mothåll och den tvärgående stocken används för att få en bra anläggningsyta för veden som skall kapas. Om man tänker sig en rätvinklig triangel, blir vedträt hypotenusan och stocken respektive marken de två kateterna. Eftersom man står bakom stocken och hugger mot ”hypotenusan” är risken mindre att man får yxan i benet då den vid missade slag kan sätta sig i marken istället.

Yxa och huggkubbYxa

Yxan är ett av våra äldsta verktyg och har nästan används sedan människan blev människa.

En yxa blir sällan utsliten, det som dödar yxor är att de förstörs genom felaktig förvaring eller användning. En väl omhändertagen yxa kan hålla generationer och det är också därför många vill satsa på en ordentlig handtillverkad yxa.

Det är vanligt att man väljer för stor yxa enligt föreställningen att större är bättre, men det är bara halva sanningen. Så länge man orkar styra yxan och hugga med fart och precision ger tyngre yxa mer anslagsenergi men enligt Hultafors är en yxa på 1.6kg det maximala en normaltränad person klarar under en längre tid. Storyxan kan dock komma till användning om ett vedträ trilskas lite extra och man behöver slå ett enda slag med maximal kraft.

Normalt delar man in yxorna i tre kategorier, skogsyxan med skalle kring kilot som används till kvistning och fällning av små träd. Den skall ha bra balans (tänk slagträ) för att kunna hugga i flera vinklar och har ett smalt huvud och en egg som måste hållas sylvass för bra funktion. Klyxyxan (se bilden ovan) används för att klyva vedträn, skallen väger mellan ett och drygt 1½ kilo och den är lite ”framtung” för att ge bäst svung under lodrät huggning. Klyvsläggan är en större klyvyxa, för riktigt krånglig och seg ved.

yxa-150x150Tänk på att en yxa inte är en hammare! Slå inte in kilar eller annat med hjälp av en klyvyxa då de tappar formen och skallen kan trilla av vilket gör yxan oanvändbar och användaren framstår som lite småkorkad.

Huggkubb

Huggkubben skall vara stor och tung för att ta upp slaget från yxan och allt eftersom den nya huggkubben slits in får den en allt bättre yta för veden att stå på. När kubben är lite urgröpt av yxhuggen är det nämligen lättare att balansera vedträn som inte är helt rakt sågade.

Höjdmässigt tvista de lärde om hur mycket man skall ta i. En hög kubb ger bra arbetshöjd när man plockar med kubbarna, en lägre kubb ger bättre anslagsenergi (då yxan hunnit få upp mer fart) vilket också sparar ryggen samtidigt som det kan vara lättare att träffa rätt om yxan slår an mot vedträt med eggen vågrätt. I boken Ved finns att läsa att en del yxfabrikanter inte rekommenderar kubbar högre än knähöjd om veden är mellan 30 och 40 cm, vilket kan ge en fingervisning. Vår huggkubb är högre, men å andra sidan är vår ved kortare också, 25cm var optimalt i vår kakelugn och ännu kortare i den lilla täljstenskaminen.

Trär man ett bildäck kring kubben stannar ofta veden kvar på kubben vilket sparar ryggen när man skall lasta eller stapla veden.

Kort om maskinell vedhantering

Det tredje sättet är att sätta veden i en motordriven vedklyv och trycka på knappen. Inte lika charmigt men väldigt praktiskt om man skall elda mer än för mysfaktor.

Maskinell vedklyv

De flesta maskindrivna vedklyvar fungerar enligt samma princip, man lägger ett vedträ i en vagga och trycker på en knapp. En kolv pressar en kniv eller kil genom vedträt som tack vare ett mothåll inte har någonstans att ta vägen. När vedträt är tillräckligt separerat släpper man knappen och kolven går tillbaka. Den kluvna veden plockas bort och ett nytt vedträ läggs på.

Skillnader mellan billiga och dyra maskiner

Den första skillnaden som märks när man jämför billiga och dyra maskiner är kaplängden, där man snåla in på materialet i de billigare kaparna som klarar cirka 35 cm ved när de dyrare klarar uppåt 50 cm.

Den andra skillnaden, som märks först när man väl börjat hugga, är hastigheten. En billigare vedklyv har oftast en mindre kraftfull motor som gör att det tar lång tid att fylla och tömma kolven med olja, vilket i sin tur leder till att det går långsammare att hugga upp veden. För att undvika detta bör man om möjligt testa vedklyven innan köp eller i alla fall försöka få tag på något testresultat från något test.

Idag går många klyvar på enfas men äldre konstruktioner kan gå på trefas, vilket kan begränsa var man kan använda sin maskin ifall trefas inte är framdraget till vedboden.

Slitage och problem

Vedklyvar, framförallt av kvalitetsmärken, är stabila konstruktioner som kan hålla länge men som med alla maskiner slits dem. Förutom att motorn kan gå sönder kan packningarna bli slitna vilket får till följd att olja läcker ut. Därför är det bra att regelbundet se över oljenivå och allmänt skick för att undvika haveri när man är mitt uppe i en vedsession.

Manuell vedklyv

Det finns också vedklyvar som drivs av muskelkraft där man med foten får pumpa isär vedträt likt en fotpump för luftmadrasser. Omständigare och inte lika kraftfullt som en maskindriven vedklyv men fortfarande smidigare än yxa om man exempelvis saknar el eller av hälsoskäl inte bör svinga tunga objekt.

Motorsåg används ej till klyvning, men kommer behandlas i senare inlägg.

Ovanstående inlägg är en del av en serie texter publicerade här då det inte blev något av deras tilltänkta webbplats. Samtliga delar i serien hittas under taggen ”miniserie ved”.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...