Vedeldning del 6 – Eldstäder

Eld och lågorFör att elda måste man ha en eldstad, men dessa finns i många olika varianter. Om detta går det att skriva avhandlingar, riktigt så djupgående kommer inte jag gå men nedan listas de vanligaste utförandena.

Kakelugn

kakelugnKakelugnen är en av våra mest klassiska eldstäder. Den kom på slutet av 1700-talet och början av 1800-talet att revolutionera hur man värmde sina hus och därtill bidrog kakelugnen till att undvika den tidens stora energikris. Kakelugnen är murad av tegel och försett med ett lager kakel ytterst, därav namnet kakelugn.

Under tiden för den moderna kakelugnens födelse var det i Sverige en energikris, man värmde både slott och koja med öppna spisar som endast gav strålningsvärme och släppte ut resten av energin till kråkorna. I princip var man tvungen att elda dygnet runt och det var endast varmt närmst eldstaden.

Enligt uppgift fick då herrarna Cronstedt och Wrede i uppgift av staten att hitta en lösning på nationens vedförbrukning. Man sneglade då på en tysk konstruktion från 1500-talet som var snarlik det vi kallar kakelugn men förbättrade den till stor del. Ett genidrag var bland annat att låta röken passera genom olika rökkanaler för att värma upp en bank av tegel innan röken släpptes ut. När 1800-talet närmade sitt slut kunde även medelklassen ha råd att skaffa sig en kakelugn, något som revolutionerade dygnsrytmen då man inte behövde ha någon som satt eldvakt dygnet runt. Sveriges vedförbrukning sjönk till en fjärdedel när kakelugnarna fått spridning och det verkar så här i efterhand som att Cronstedt och Wrede lyckats mycket bra med sitt uppdrag. Nu vore det trevligt om någon nutida forskare kunde göra detsamma med vårt oljeberoende…

En kakelugn muras vanligen på plats och kan väga upp mot 1500kg, vilket är som en modern Volkswagen Golf. Detta ställer så klart vissa krav på husets konstruktion var man kan installera en kakelugn. Ugnen eldas en till två gånger per dag och släpper sakta ifrån sig värmen. Eldar man en brasa om dagen är ofta kaminen fortfarande ljummen när det är dags att tända igen, vilket gör kakelugnen till ett bra komplement till övrig uppvärmning även i ett modernt hus. Att elda mer än två gånger om dagen är inte att rekommendera då fogarna mellan tegelstenarna och kakelplattorna rör på sig när kaminen värms upp respektive svalnar. Dessa måste få ”vila” för att inte stelna i expanderat läge eller spricka.

Tack vare kaklet har också kakelugnen varit ett populärt föremål för utsmyckning, antingen genom dekorationer som kronor högst upp på kakelugnen eller genom olika färgsättning. Detta har också gett upphov till avstickare från den klassiska vita kakelugnen där man under tidsperioder både haft mossgröna kakelugnar eller andra färgsättningar som med dagens mode kanske inte faller alla i smaken.

Idag finns det moderna kakelugnar dels enligt klassiskt snitt men även med moderna påhitt som glasluckor eller vattenmantel (som kopplas till husets vattenburna värmesystem).

Rörspis

rorspisRörspisen liknar kakelugnen till sin konstruktion men istället för kakel har man använt puts. Det är ett vanligt att man av slarv eller okunnighet misstar rörspisar och kakelugnar.

Det som skiljer rörspisen från kakelugnen är att spisen inte har en kakelbeklädd yta. Istället har man använt sig av puts då det var billigare, vilket också har gett upphov till eldstadens smeknamn fattigmanskakelugn, fattigspis eller fattigmansugn. I vissa hus har man en kakelugn i finrummet eller vardagsrummet och rörspisar i övriga rum.

En nackdel med rörspisen är att putsen lätt spricker, trots att man eldar rätt, vilket vanligtvis inte kakelplattorna i en kakelugn gör.

Vedspis

Vedspisen eller gjutgärnsspisen är en klassiker i köket. Från gamla tiders matlagningsredskap till dagens designspisar (få lantköksinredningar saknar en vedspis) men alltid med samma funktion.

Vedspis eldning

Den klassiska vedspisen har sett ungefär likadan ut de senaste hundra åren. Exempelvis modellen Idun no.1 från Josef Davidssons eftr. där man bara har ökat tjockleken i godset och lagt till en täljstensplatta i ugnstaket. I övrigt är konstruktionen densamma som år 1930. Ett hantverk som bevarats i en värld där allt mer blir maskintillverkat.

En vanlig vedspis är gjord i gjutjärn, har två till fyra plattor, en liten ugn, en lucka för ved och en lucka för aska. De finns i olika storlekar men är ofta lika till sin uppbyggnad. Vedspisen väger i storleksordningen 100-200kg och saknar den värmelagringskapacitet som exempelvis kakelugnar har, vedspisen är trots allt designad för att laga mat på även om den är en utmärkt värmekälla i köket. När vedspisen inte används kan den med fördel användas som avställningsyta för kastruller och annat varmt då ytan är värmetålig.

VedspisOm vedspisen inte är söndereldad sträcker sig en renovering till att kitta alla fogar med ett speciellt kit för gjutjärnskaminer. Tillgången på reservdelar hos tillverkare är god om man trots allt skulle vara i behov av det. Det finns också många mer eller mindre nödvändiga tillval, exempelvis spisplattor i glas istället för gjutjärn så man kan se elden eller vattencisterner för att värma vatten när man eldar. Det finns också vissa spisar där man kan köpa till kylflänsar till sidorna eller täljstenar till ugnen.

Täljsten är en värmebevarare som snabbt blir varm och sakta svalnar. Detta gör att värmen blir lite jämnare från vedspisen och att vedspisen hålls varm under längre tid, men man skall inte heller ha en övertro till täljstenens förmågor. 50-100 kg täljsten gör en del i en vedspis men vi pratar timmar snarare än dygn i extra värmehållningsförmåga. Jämförelsevis väger en kakelugn det tiodubbla mot en vedspis och är designad för att sakta släppa från sig värme. Den är varm mellan 12-24 timmar från senaste eldningen och att förvänta sig samma resultat från en vedspis med 100kg täljsten är att lura sig själv. Men med rätt förväntningar är täljstenen ett trevligt komplement till vedspisen om man ändå inte bakar i ugnen.

Alternativs forum har det diskuterats fram och tillbaka om vedspisar och värmelagringsförmåga. Ett tips därifrån är att ställa en gammaldags mjölkspann på 30-50 liter på spisen då vatten har bättre värmelagringsförmåga än täljsten och dessutom självcirkulerar. Huruvida det är snyggt med en stor kanna på spisen och huruvida det är värt den extra fukten som eventuell förångning för med sig är upp till var och en att bedöma. Det finns också olika typer av fläktar att sätta på spisen, antingen med peltierelement eller stirlingmotor för att cirkulera luften kring spisen.

Gjutjärnskamin

Gjutjärnskaminen är en kamin tillverkad som namnet antyder i gjutjärn. Dessa kaminer finns i många storlekar, modeller och former med eller utan beklädnad av exempelvis täljsten. Tack vare sin vikt är de lätta att placera och installera men saknar i princip värmelagringskapacitet på grund av avsaknaden av massa.

Det finns många olika typer av gjutjärnskaminer och man kan även hävda att vedspisar är gjutjärnskaminer, vilket rent tekniskt är sant eftersom de tillverkas av samma material. Jag har dock valt att dela upp dessa då de trots materiallikheterna har olika primära användningsområden. Vedspisen är till för att laga mat på och ger som en bonus värme till rummet, gjutjärnskaminen är till för att värma rummet och kan i vissa fall i nödfall användas för att laga mat på.

Eftersom vedspisen enkelt uttryckt är en plåtlåda att elda i saknar den värmelagrande material vilket gör att spisen är lätt. En lätt spis kan placeras med större frihet än andra, tyngre, eldstäder då golvet om det inte är felbyggt eller skadat alltid klarar ett par hundra kilo (vid osäkerhet kontakta byggare). Nackdelen med den här lättheten är att man helt enkelt inte har samma massa som kan ta upp och lagra värme, det finns förvisso gjutjärnskaminer med både tegel och täljsten men dessa är oftast för att ge ett tåligt material för elden eller rent av för syns skull.

Vissa spisar har en flat ovansida, ibland täckt av ett lock, som medger att man ställer en kastrull där. Praktiskt för exempelvis matlagning i nödfall eller om man har en kamin i ett grovutrymme där man vill värma något som inte bör ställas på spisen i köket.

Vedpanna

Vedpannan skiljer sig från de övriga eldstäderna på denna sida eftersom de alla fungerar lika mycket som inredning som värmekälla. I vedpannans fall är det enbart funktion som gäller. Vedpannan kopplas till husets vattenburna värmesystem och till varmvattensystemet.

Vedpannan är alltså den veddrivna varianten av oljebrännare, elpatron, pelletspanna och luftvattenpumpen. Det finns även kombinationspannor som kan eldas både med olja och ved eller drivas direkt med elpatron. Nackdelen med dessa är att de sällan är bäst på något utan i bästa fall skapliga på lite av varje. Om vi istället tittar på de renodlade vedpannorna är det ett system som kräver dels en panna att elda i, en ackumulatortank eller acktank att lagra värmen i och reglerutrustning för att styra detta.

Hur stor acktank man har avgör hur ofta man måste elda och den kan ses som ett batteri av värme. Detta batteri töms sedan av huset när man använder varmvatten eller elementen är påslagna. Batteriladdaren är vedpannan som laddar acktanken med varmt vatten. Hur stor panna man har avgör hur länge man måste elda. Därför är dessa två väldigt viktiga att dimensionera efter hur stor energiförbrukning man har och efter vilka eldningsvanor man har. Förvisso sätter man alltid in en elpatron i vedsystemet för att förhindra förfrysning ifall man måste åka bort eller vedpannan gått sönder men om man har för liten panna finns risken att man måste elda kontinuerligt hela vintern för att inte elpatronen skall gå in och stötta med värme. Att elda jämt kan vara både opraktiskt när man har jobb, dagis och annat att passa utanför hemmet och tråkigt då vedpanneeldande kanske inte är det roligaste att ägna sina dagar åt. Har man istället underdimensionerat acktanken går det förvisso snabbt att fylla den med värme men man måste starta en ny brasa och fylla på ny värme ofta.

Ett alternativ för den som vill värma sitt vatten med ved men inte ha det som huvudsaklig uppvärmningskälla är att installera en vattenmantlad kamin till sin befintliga anläggning. Det finns vattenmantlade kaminer i alla dess former, exempelvis kakelugn, gjutjärnskamin eller vedspis. En sådan lösning kan vara att ha en luftvattenpump med acktank som huvudsystem och solpaneler för tillskott på sommaren och en vattenmantlad kamin för tillskott på vintern.

Öppen spis

Den öppna spisen är förvisso enkel, man behöver en brandtålig yta och över det en skorsten, men konstruktionen har en mycket dålig effektivitet. Därför använder man idag (och de senaste hundra åren ungefär) andra typer av eldstäder, vilka finns listade ovan.

Öppen spis

Varför är då den öppna spisen så dålig? Jo därför att man i princip endast tillgodogör sig den värmeenergi som är strålningsenergi. Den varma luften och röken går rakt upp genom skorstenen och man eldar bokstavligen för kråkorna. På grund av att detta var den rådande eldstaden i svenska hem fram till slutet av 1700-talet gick det också åt en hel del ved, vilket orsakade den tidens energikris. För att råda bot på detta lät man konstruera kakelugnen och bara att man la ner en sån kraft på att få fram alternativ till öppna spisar torde säga en del om hur ineffektiva de är.

Att spisen är öppen har också problemet att när skorstenen kallnar kan antingen varm luft från övriga huset fortsätta ut alternativt att kall luft kommer in då det saknas bra möjligheter att begränsa luftflödet.

Hur lösa problemet idag?

Enklast är att köpa en insatskamin eller egentligen en spiskassett. En spiskassett är i princip en gjutjärnskamin utformad för att ställa i den öppna spisens öppning. ett rökrör leder röken upp i skorstenen och denna är sedan tätad så att inte röken kan vända ner på utsidan av spiskassetten. Ett vanligt tillbehör till spiskassetter är någon typ av fläkt för att verkligen tillgodogöra sig kaminens värme som annars tenderar att ”bli fast” i den öppna spisen.

Ovanstående inlägg är en del av en serie texter publicerade här då det inte blev något av deras tilltänkta webbplats. Samtliga delar i serien hittas under taggen ”miniserie ved”.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...