Digitalkameran – Blixt och stativ

Blixtfotografering ger en väldig frihet till bildskapandet men kan även vara svårt att hantera för den som är ovan. Stativet är en hållare för kameran och finns i många olika sorter där trebensstativet är den vanligaste. 

Stativ

Blixt

Blixtfotografering ger en väldig frihet till bildskapandet men kan även vara svårt att hantera. För den som vill fördjupa sig ytterligare finns det böcker tillägnade enbart blixtfotografering.

Den inbyggda blixten

De flesta kameror har en inbyggt blixt för att skapa ett visst mått av extra ljus under mörka förhållanden. Blixten är oftast svag och sitter nära objektivet, vilket lätt ger röda ögon. Ett problem för spegelreflexkameror är att stora objektiv ibland skymmer den inbyggda blixten och bara bildens övre del blir upplyst. Blixtbilderna blir ofta kalla och bakgrunden svart.

Extern blixt

Extern blixt

En extern blixt monteras ofta i kamerans blixtsko, som kan se olika ut på olika tillverkares kameror. Den externa blixten är vinklingsbar, ljusstark och har ibland en del extra funktioner som synk på andra ridån (innebär att vid lång slutartid avfyras blixten i slutet av exponeringen istället för i början). Att använda sig av synk på andra ridån kan vara bra när man fotograferar människor vid dålig belysning och lång slutartid, exempelvis vid fest- eller vimmelfotografering. Detta eftersom folk oftast tror att bilden är färdig när blixten avfyrats och då går iväg. Testa gärna båda inställningarna så ser du skillnaden. Genom att vinka blixten och studsa ljuset antingen mot taket eller mot en närliggande vägg sprids ljuset mer och ger ett mjukare och naturligare ljus.

Fotografering med blixt

Blixten kan också användas vid dagsljus, som vid porträttfotografering i motljus. Genom att använda blixt belyses objektet även framifrån och man får med personen i bilden istället för bara en kontur. En kombination av blixt och lång slutartid är vanlig vid vimmelfoto på krogar, då blixten fryser människorna så de blir skarpa och en lång slutartid tar in bakgrundsljus för att fånga stämningen.

Blixtens styrka går att ställa i kameran under blixtkompensation eller i blixten vid användning av externa blixtar.

Vid studiofotografering och vid mer arrangerade bilder används ofta flera och fjärrstyrda blixtar. Man kan till exempel via en trådlös sändare som sätts i blixtskon fjärrstyra sina blixtar och få önskat ljus.

Stativ

Stativet är en hållare för kameran och finns i många olika sorter där trebensstativet är den vanligaste. Syftet är att montera kameran på något fast objekt för att undvika skakningsoskärpa eller för att slippa hålla i kameran.

Trebensstativ

Trebensstativet består av tre ben vilka kan vikas ut och justeras i höjd. Högst upp sitter ett huvud där kameran fästs. Huvudet kan variera i konstruktion och funktion.

Andra typer av stativ är enbensstativ, sugkopp och riggar. Enbensstativet liknar trebenstativet till sin konstruktion men har bara ett ben vilket gör det enklare att ta med och använda i trånga utrymmen där man måste flytta kameran ofta. Till exempel luciatåg, föredrag och konserter där det är otympligt med ett trebensstativ men för dåligt ljus för fotografering på frihand.

Exponeringstiden är fyra sekunder, en bild som inte hade varit möjlig få skarp på frihand men tack vare stativet kan bilder med långa slutartider bli skarpa.

Sugkoppen är en stor sugkopp med ett kamerafäste i slutet, ett populärt stativ vid filmning av bilkörning på motordagar och liknande då stativet kan fästas på alla bilens plåtytor. En rigg fästs under bilen som en utskjutande stång på vilken kameran är fäst, används av professionella bilfotografer och väldigt engagerade hobbyfotografer.

Om man inte har med sig sitt stativ går det ofta att hitta andra saker att stödja sig mot för att få en stabilare fotografering. Stolpar, möbler och träd kan bli utmärkta improviserade stativ. Ett annat tips är att montera ett långt snöre i kamerans stativgänga med hjälp av en skruv med samma typ av gänga, sedan ställa sig på snöret och spänna det för att stabilisera.

Ett räcke används som improviserat stativ.

Att tänka på vid köp av stativ är att man får vad man betalar för, ett stativ för 299kr kan fungera inomhus med en liten kamera men ett kvalitetsstativ är mycket trevligare att arbeta med samtidigt som det har fler inställningsmöjligheter. Ett Manfrotto för mellan 1500 och 2000kr är stabilt och funktionellt. Tänk även på att medan en digitalkamera åldras på ett par år kan ett bra stativ hänga med 10-20 år eller ännu längre.

Läs gärna de andra inläggen på samma tema:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *