Nedan går vi genom hur de olika funktionerna, kamerans olika lägen, påverkar bilden.

Bländare

Bländaren är en av de tre inställningarna bländare, slutare och ISO-tal som påverkar hur ljus bilden blir. Bländaren är ett hål med variabel diameter, vilket åstadkoms genom att ett antal skivor i objektivet flyttar på sig.

I bilderna ovan syns samma objektiv med bländaren inställd på f/4.5 (största) respektive f/16. Normalt är bländaren helt öppen för att underlätta fokusering och intar inställt värde precis innan bilden tas. För att förhandsgranska sitt val finns på vissa kameror en speciell knapp för detta ändamål. 

Bländaren mäts i steg där varje steg är en halvering av ljusinsläppet, stegen skrivs som f genom bländaren (f/2.8, f/4, f/5.6). Vilket innebär att ett högt tal (t ex 16) är en liten bländare med lågt ljusinsläpp och ett lågt tal (t ex 2.8) är en stor bländare med ett högt ljusinsläpp.

I moderna kameror är varje inställbart steg en tredjedels bländarsteg, man kan därför ställa in värden mellan de hela bländarstegen. Efter bländare 4 är nästa steg 5.6, men i kameran kan man välja 4 – 4.5 – 5 – 5.6.

För att manuellt ställa in bländare, välj kamerans läge för tidsautomatik (Av) eller manuellt läge (M).

Det första bländaren påverkar är ljusinsläppet. Ljusstarka objektiv, med låga f-tal som 1.4, 1.8 och 2.8 tillåter fotografering med kort slutartid trots svagt omgivande ljus. En stor öppning tillåter att mycket ljus passerar.

Den andra egenskapen bländaren påverkar är skärpedjupet, det vill säga hur långt framför och bakom objektet i fokus som blir skarpt. Med en stor bländare (lågt bländartal) blir skärpedjupet kort och det framför och bakom objektet i fokus blir oskarpt. Med en liten bländare (högt bländartal) blir skärpedjupet långt och även saker framför och bakom objektet blir skarpa.

Ovan är tre glasflaskor placerade olika långt från kameran. Kameran är placerad på stativ och inställningarna syns vid respektive bild. Skillnaden mellan de första två bilderna är dels skärpedjupet (lägg märke till att första och tredje flaskan är skarpa i bild två) och dels slutartiden. Skulle man använda samma slutartid i den andra bilden som i den första skulle resultatet bli enligt bild tre.

Slutare

Slutaren är en skiva som hindrar ljus från att nå sensorn längre tid än vad slutartiden är inställd på. Slutartiden mäts i sekunder eller delar av sekunder, 1/250 (en 250-dels sekund), 1/350, 1/400.

Korta slutartider fryser rörelser och ger skarpa bilder men kräver mycket ljus och bilderna kan se livlösa ut när allt står still.

Långa slutartider släpper in mer ljus till sensorn så det går att fotografera under skymning eller inomhus men kan ge skakningsoskärpa. Skakningsoskärpa innebär att tiden då kortet tas är så lång att fotografen inte klarar av att hålla kameran helt still under hela exponeringen. För att förebygga detta kan man använda sig av stativ eller objektiv/kamera med bildstabilisering. Oskärpa vid längre slutartider kan också användas för att skapa liv i bilder, t ex vid panorering mot en åkande bil.

En tumregel är att inte ha kortare slutartid än vad objektivets brännvidd är, för att undvika skakningsoskärpa. Vilket ger att på ett teleobjektiv på 200mm bör inte tider längre än 1/200 användas.

För att manuellt ställa slutartid välj läget Tv eller M på kameran.

Läs gärna de andra inläggen på samma tema:

• Digitalkameran – Inledning
• Digitalkameran – Hur slutare och bländare påverkar bilden
• Digitalkameran – ISO och vitbalans
• Digitalkameran – Objektivens olika brännvidd
• Digitalkameran – Blixt och stativ
• Digitalkameran – Bildkomposition
• Digitalkameran – Nattfoto
• Digitalkameran – Svartvitt